Daghus, natthus

Olga Tokarczuk, född 1962 och bosatt i sydvästra Polen, är en av sin generations mest lästa prosaförfattare, lika uppskattad av kritikerna som av den läsande allmänheten. Hennes böcker har tilldelats en rad internationella priser och utmärkelser.

Daghus, natthus är hennes fjärde roman. Den skiljer sig från hennes tidigare såväl till ton som till berättande: den är en hybrid av olika delar, en rad utkast och mer sammanhängande berättelser, anteckningar som är närmar sig essäistik i tonen, privata dagboksanteckningar etc. De skiftande texterna hålls samman av sin tematik, och av de bilder och trådar och teman som vandrar över från den ena texten till den andra. Daghus, natthus är Tokarczuks mest privata och lokala bok: här arbetar hon med berättelser och drömmar från trakten kring Nowa Ruda i Sudetbergen vid den polsk-tjeckiska gränsen. Bilder, minnen och drömmar från varierande epoker möter varandra: medeltid, 1700-tal, nutid. Endast rummet och naturen är konstanta; människorna är landskapets bortilande drömmar. Berättarens granne är den mytiska perukmakaren Marta, som väver samman lokala legender som den fängslande berättelsen om St Kummernis, kvinnan som Gud räddade undan ett oönskat äktenskap genom att ge henne Kristi ansikte, och som dog en martyrs död.

I översättning från polskan av Jan Henrik Swahn.