Dvärgen

Pär Lagerkvist (1891 - 1974) vistades i början av seklet i Danmark, Frankrike och Italien. Han fick De Nios pris 1928, blev ledamot av Svenska akademien 1940 och nobelpristagare 1951. På 1910- och 20-talen framträdde Pär Lagerkvist som en djärv förnyare av svensk prosa och dramatik. Dvärgen från 1944 är en hans främsta böcker.

När brottningskampen anordnades mellan mig och Josafat tvingade jag honom efter tjugo minuters strid ner på rygg och strypte honom. Sedan dess är jag ensam dvärg här vid hovet.

Dvärgen är i tjänst vid hovet i ett litet furstendöme i renässansens Italien. Han är 26 tum lång, han betraktar sin omvärld med kalla grå ögon, och nästan allt han ser fyller honom med förakt och avsky: kärlek, ideal och drömmar, vetenskap och konst - allt som är fritt och mänskligt i positiv mening. Hans livsluft är list och lönnmord, grymhet och förstörelse. Han kan bara förstå det han hatar, och han vet att makten alltid behöver honom.